SuperBowl!

Satt uppe inatt och tittade på årets SuperBowl. Klockan blev 4.00 innan jag kunde släcka för att sedan väckas kring 8.00 igen. Var det värt de? Absolut!
Aldrig varit speciellt insatt och är det inte nu heller men jag kollade upp reglerna och när man förstår det hyfsat så tycker åtminstone jag att det är en riktigt häftig sport. Här snackar vi inte klena killar som faller så fort någon nuddar dem som i fotboll (läs Cristiano Ronaldo och Didier Drobga) utan här köttas det! Laget som vann var också de jag höll på, enda anledningen att jag gjorde det var en sån där härlig känsla som bara amerikaner kan bygga upp kring ett lag. New Orleans Saints vars hemstad blev otroligt drabbat av orkanen Katrina och som har sitt footballteam som samlingspunkt för alla människor i staden gick och vann sitt första SuperBowl någonsin. Ge det 10-30 år och Hollywood har gjort en film om deras resa till vinsten.
Att också se flera spelare stå och gråta under nationalsången när Carrie Underwood klämmer i känns också väldigt amerikanskt. Den dagen någon i ett svenskt landslag gråter under nationalsången innan matchen startat dröjer nog länge. Zlatan tex har ju sagt att han inte kan texten så där kan vi nog inte räkna med några tårar.
Nackdelen är att en match som är 60 min effektiv tid tar cirka 3-4 timmar för all denna reklam som ska klämmas in. Och efter den så ska kommentatorerna in och säga några ord också för att sedan gå till matchen för cirka 2 min innan nästa reklampaus. Otrolig sönderryckt och inget flyt i spelet alls vilket är lite trist. Trots detta så var det inte sista gången jag kollade på SuperBowl.
Bild: Sportbladet
Väl mött

Kommentarer
Postat av: Anonym

om det gråts under nationalsången så är det förmodligen för all falsksång som kommer ur spelarnas strupar =)

2010-02-08 @ 23:58:55

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0