Första men inte sista
Precis varit och tittat på min första Allsvenska match för det här året. Djurgården mötte Trelleborg på Stadion och vi fick se ett Djurgården ta tre poäng efter en 3-0 vinst. Djurgården hade i första halvlek mest boll men kunde inte skapa några vettiga målchanser. Fantastiskt dålig åker till plan vilket gjorde att det blev mycket långbollar och sparkande rakt upp i luften. Min kompanjon på matchen tyckte att det till en början påminde om en viss Sverige - Turkiet match ifrån EM 2000 vilket beskriver första delen av matchen väldigt bra.
Djurgårdens högerback Kebba Ceesay var den som försökte och skapade mest för Djurgården i första men hade på tok för lite hjälp av sina lagkamrater och fick allt som oftast vända hem och börja om. Trelleborg spelade smart och lät Djurgården ha boll och högg direkt på kontringar. De kom ofta runt på sin högerkant och stack upp flera gånger och med lite mer tur så hade Trelleborg lett med ett eller två mål i halvtid, det hade också varit klart rättvist. Man fick ett mål bortdömt för offside som från min vinkel var omöjligt se men i efterhand hört att det var en felaktig avblåsning. Trelleborg hade sammanlagt tre stycken ramträffar under matchen och ett friläge som Pa Dembo Touray praktiskt taget fick rakt i famnen, ett riktigt svagt avslut. Så i 37 minuten så skickar den hårt kritiserade från min läktardel Prince Ikpe Ekong fram en boll som bröstas ner till Johan Oremo som klipper till direkt och ger Djurgården ledningen. Första målet för Oremo sedan 24 september 2008 och förvåningen och glädjen på läktaren var stor.
Efter "spolning" av planen i halvtid så gick det att spela bollen mer efter marken och i minut 62 så sticker Prince Ikpe Ekong fram och fintar bort några Trelleborgare och skjuter ett skott som styrs och får en konstig bollbana in bakom Fredrik Persson i Trelleborgs mål. Efter detta ökar självförtroendet hos Djurgården och man försöker till och med spela sig ur ett flertal situationer i backlinjen i stället för som i första halvlek sparka den så långt bort de kan. Sharbel Touma byts in i minut 78 och det är med spridda burop ifrån Djurgårdsklacken. Tre minuter senare så har buropen bytts ut mot jubel då Touma pangar in 3-0. Intressant att se hur snabbt kappan vänder efter vinden ibland. Viktigt för Touma för att få med sig de delar av publiken som fortfarande inte förlåtit honom för hans klubbyte till AIK.
Inte en helt välförtjänt vinst men ack så väldigt viktig för Djurgården som härnäst ska möta Elfsborg på bortaplan. Trelleborg hade mycket otur i matchen och kommer definitivt att störa många lag i Allsvenskan.
Messi, världens bäste genom tiderna
Precis sett Barcelona slå ut Arsenal med sammanlagt 6-3 efter två matcher och den stora skillnaden heter Lionel Messi. Jag var för liten för att ha sett Pelé och Maradona under deras tid men jag vågar ändå säga att Messi är större. Tittar man på priser så har han fortfarande ett VM-guld kvar innan han kan mäta sig däruppe med de största men rent kvalitetsmässigt så är han störst. Maradona och Pelé dominerade fotbollen under deras tid vilket Messi gör i dagens fotboll. Och fotbollen i dag är snabbare, hårdare, mer teknisk ja bättre på alla punkter vilket borde betyda att Messi är bättre.
Att gå in i en kvartsfinal i Champions Leauge och göra fyra mål är makalöst bra gjort. Det ska också sägas att Arsenal inte alls gjorde någon dålig match. Man började precis som man skulle med en hög press på Barca vilket störde dem i deras uppspel och sedan också ledde till en kontring som Niklas Bendtner forcerade in ledningsmålet efter en dålig pass från Theo Walcott. De hade sedan ytterligare en kontring där bollen borde gått ut till Walcott men stannade i mitten varpå Barca kunde vända spelet och uppvisning a la Messi kunde börja. Snabbt direkt avslut utan minsta tvekan till hans första. Grym framspelning som sedan leder till att han själv får tillbaka bollen och kyligt kan avsluta. Hans tredje så kommer han fri nästan från mittlinjen och har all tid i världen på sig att bli stressad men är kylig och lobbar över Manuel Almunia i mål. Hans fjärde kommer efter att han lurat 3-4 backar 3-4 gånger om innan han till slut sätter den mellan Almunias ben.
Jag älskar en kille som Messi, inte mest för hans konster och mål. Mest för att han i de flesta lägen han får väljer att stå upp och satsa mot mål. Det fanns tillfällen i matchen där han kunde ramlat ett tiotal gånger där andra spelare vid första touch från en motståndare hade fallit som en fura till marken. Messi väljer att stå upp för han gillar att spela boll och har fattat att det är ståendes med bollen man gör som mest nytta. Messi vill framåt och göra mål, inte ligga på marken och lipa som andra bortskämda snorungar som klagar på domaren så fort inte domsluten går deras väg (läs Cristiano Ronaldo, Didier Drogba)
Andra halvlek blev mest en transportsträcka mot slutsignalen men Arsenal hade ett antal halvchanser som kunde skapat större nerv i matchen. En Bendtner med snabbare fötter, Rosicky och Clichy med bättre sikte och Arsenal hade kunnat sprida oro i Barcalägret. Tror dock att Barca med en Messi i storform hade rett ut den stormen också. Men man kan inte annat än fundera över hur det hade gått i matchen om Messi varit skadad? Barca har otroligt bred trupp och har många andra matchvinnare som säkert skulle klivit fram men tanken är ändå kittlande. För de mesta av Barcas chanser kom ifrån Messis fötter.
Har väldigt länge trott på en repris från fjolårets final men är lite osäker på Manchesters avancemang i morgon mot ett Bayern på frammarsch. Rooney borta kan avgöra till Bayerns fördel men samtidigt kan man aldrig räkna bort Fergusons mannar. Jag står fast vid mitt tidigare tips om Barcelona som slutsegrare mot United. Tänk er lyckan för Barcelonas mannan att få vinna två år i rad och dessutom göra det på värsta fiendens hemplan, Santiago Bernabeu stadion i Madrid.
